Handelskammaren i mediaNyheterStartsida

Sjöfartsverkets avgiftshöjningar skjuts framåt

By 26 februari, 2021 mars 22nd, 2021 No Comments

Sjöfartsverkets styrelse har beslutat att inte höja farleds- och lotsavgifter som planerat den första maj. Anledningen är den rådande situationen med ett osäkert läge gällande Coronapandemin.

Avgiftshöjningen kommer istället att genomföras den 1 september. Ursprungligen var höjningen planerad till årsskiftet men har nu skjutits upp för andra gången. Det blev möjligt sedan regeringen tillfälligt tagit bort vinstkravet på Sjöfartsverket.

– Vi tar hänsyn till den stora osäkerhet kring marknadsutvecklingen som finns inom flera delar av branschen och skjuter på den planerade avgiftshöjningen. Många aktörer har det kämpigt och vi vill göra vad vi kan för att branschen ska klara sig ur den här krisen, säger Katarina Norén, generaldirektör Sjöfartsverket.

Däremot har Sjöfartsverket en ansträngd ekonomi och behöver ökade intäkter för att klara kommande investeringar i nya fartyg.

– Den framskjutna avgiftshöjningen belastar vår ekonomi med ungefär 100 miljoner kronor under 2021, vilket inte är hållbart i längden. Långsiktigt behöver vi stärka vår ekonomi genom både höjda avgifter och höjda anslag, fortsätter Katarina Norén.

Sjöfartsverket behöver till exempel investera i tre nya isbrytare då de nuvarande är 50 år gamla och lever på lånad tid. Något sådant ekonomiskt utrymme finns inte idag. Sjöfartsverket förordar att såväl byggnation som drift av de nya isbrytarna finansieras i den nationella planen för infrastrukturinvesteringar.

Sjöfartsverket finansieras till 70 procent av de avgifter som handelssjöfarten betalar. Verket har även anslagsfinansierade uppdrag som riktar sig mot allmänheten, båtlivet och samhället i stort. Anslagen för dessa uppdrag har urholkats över tid med över 220 miljoner kronor per år, vilket idag istället finansieras via avgifter.

– Vi har förslagit en förstärkning av anslagen. Det är avgörande för att säkerställa sjöfartens konkurrenskraft och är i linje med regeringens godsstrategi som förespråkar överflyttning från väg till sjö. På sjön finns kapacitet och underhållskostnaden är lägre, säger Katarina Norén.